Dina ben arbetar utan att märkas dag efter dag. De bär upp dig när du går i trappor, hjälper dig när du ska ställa dig upp och hjälper dig att behålla balansen på ojämnt underlag. Få reflekterar över att benen blir svagare peters halsoportal förrän ett benbrott förändrar vardagen.
Sjukdomen är lömsk eftersom den kommer smygande. Man kan må bra, leva ett aktivt liv och träna regelbundet. Trots det kan ett misslyckat steg på köksgolvet räcka för att återhämtningen drar ut på tiden. Många upplever att kroppen plötsligt sviker.
Skelettet är levande vävnad. Gammal benvävnad bryts ner samtidigt som ny benvävnad byggs upp. När vi är unga är uppbyggnaden större än nedbrytningen. Med stigande ålder förskjuts balansen och benen blir skörare.
Kvinnor under och efter klimakteriet har högre risk för benskörhet då östrogennivåerna sjunker. Även män löper också risk, framför allt med stigande ålder eller om de har underliggande sjukdomar. Ärftlighet spelar också en roll. Har en förälder haft en höftfraktur bör man vara extra försiktig. Men är generna inte hela förklaringen; livsstilen har stor betydelse.
Benen anpassar sig efter hur kroppen används. När du går signalerar för skelettet att det ska fortsätta vara starkt. En snabb promenad, i gott sällskap, är en utmärkt början. Du behöver inte springa maraton. Även styrketräning och balansövningar stor skillnad.
Maten är också viktig. Kalciumintaget är viktigt, men D-vitamin behövs för att kalciumupptaget ska fungera. Under vintern kan värdena minska, då kan man efter rådgivning från vården behöva få mer D-vitamin genom livsmedel eller tillskott.
Protein är också viktigt. Muskler och skelett är beroende av varandra. Starka muskler hjälper till att förebygga fall. Samspelet kan jämföras med ett lag där alla delar hjälper varandra för att minska risken för skador.